5:e dagen

Som ni ser så blev det alternativet där jag inte bloggar alls, eftersom hundarna i princpi aldrig låter mig vara ifred. När de väl inte är precis inpå mig så busar de så hårt att jag måste gå till dit dem är - så inget blir gjort.

De har vant sig väldigt bra vid varandra nu, och promenaderna är inte längre ett kaos av koppel och huggande munnar (busiga...). Man känner sig otroligt stark när man kommer med ett vilddjur i varje hand - och hanterar situationen som Ceasar själv ♥ Ha ha! I skrivande stund är de lugna och ska snart ut på promenad med min älskade syster och mamma.
Bilder får ni när jag kommit hem och har en normal dator. Det finns m a s s o r.... Tar ungefär 50 om dagen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0